Kulinarisk upplevelse
En torsdag att minnas. Middagen var enastående. En fulländad smakupplevelse.
Blev en halvtimme i kö. Sedan in i La Pedrera (stenbrottet). Gaudis Casa Mila. En upplevelse att besöka utställningen om Gaudis alla verk, lägenheten och framförallt taket med sina sjukt skruvade och vackra skorstenar. Här saknas raka linjer. Men inte fantasi. Säkerligen Barcelonas mest besökta museum tillsammans med Museu Picasso. Inte konstigt. Gaudi är Gud.
Lunch på väletablerade Tapa Tapa, nära femstjärniga hotellet Majestic. Brödet såklart, pa amb tomaquet (pan con tomate). Manchegoost. Carpaccio med riven parmesan. Grillspett med kyckling. Potatis (patatas bravas). Friterad camembert med sylt. Espresso. Livet leker.
Väldigt turistigt (men är ju turist så...) och trevligt i solskenet att ta en båttur på ett par timmar. Los Golondrinas (svalorna) lämnar kajen vid Columbus-statyn och åker i hamnen, längs med stranden, kusten bort mot Forum och sen tillbaka. Har man gjort det också. Inte helt fel.
Fusion Sushi Club. Gatan Carrer Ample (gränstrakten mellan Barri Gotic/El Born, nära havet). Lägg det namnet på minnet. Den kanske bästa restaurang som någonsin besökts. Helt klart den bästa under tiden i Barcelona. Pamplona kan verkligen det här med att välja restauranger! Herre min skapare. Gott som bara...den. En restaurang som skiljer ut sig från övriga "vanliga" Barcelona-restauranger. Inget fel på dom heller. Men miljön i den här restaurangen var bara för mysig och stämningen underbart skön. Musiken som strömmade från högtalarna hade valts med omsorg. När middagen väl var avslutad och det var dags att gå spelades "Alla vill till himmelen" med Timbuktu. Trevligt. Tillbaks till maten. Sushirestaurang förvisso. Men här snackar vi inte vanlig lunch-sushi som jag vanligtvis älskar. Här har sushin tagits till en annan nivå. Om restaurangen snart får en stjärna i den där Michelin-guiden skulle jag inte bli förvånad. Inte bara sushi erbjuds, utan även andra japanska/asiatiska rätter. Till förrätt blev det gigantiska räkor med mandel och grönsaker i en sojabaserad sås att bara älska. Vinet som dracks var ett vitt vin från gränsen mellan Spanien/Portugal (Galicien). Också oerhört smakfullt. Till huvudrätt dukades upp tre olika sushibord med tre fantastiska makis (rullar). Smakerna i rullarna är svårt att uttrycka i ord men de var så oerhört välfyllda att det nog fanns en fyra-fem smaker i varje rulle. Ingen standard. Här var det fantasi och finess. En maki med huvudsmaken kokos. En med huvudsmaken jordgubbe(!) som kändes som kanske den tredje smaken när man åt just den rullen. Och bäst av allt, deras egen Fusion-maki. Smaken är obeskrivlig men för tankarna snarare åt kött- än fiskhållet. Middagen var bara bäst. Ändå väntade höjdpunkten. En nästintill overklig smakupplevelse. Efterrätten. Chokladbakelse med salt(!) och glass. Chokladen var krämig och helt sjukt god. Kombinationen med salt så underbar att man svävade på moln. Skulle jag välja en måltid som min sista skulle det bli den här. En av livets absolut bästa stunder rent kulinariskt.
Som om inte det var nog. Alldeles intill Fusion Sushi Club ligger kitschigt inredda puben Hook (Kapten Krok). Blev en av deras specialdrinkar med pirattema. Vidare till den mysigaste av alla pubar, som besökts vid varje tillfälle i Barcelona, nästan framme vid La Rambla, inne på gården, bredvid Museu de Cera. Puben med namnet El Bosc de les Fades är obeskrivlig. Men fantastisk. Vikta pappersfigurer (gräshoppor), fjärilsutställning, all möjlig rekvisita, en skog (där det är storm varje dag fram till klockan 21:00), en grotta med vattenfall att dricka sin öl i. Lika trevligt som alltid att vara där. Slår helt klart sista ölen på brittiska puben med hästlängder. Men vad gör man när Bosc stänger tidigt. Vilken kväll!