Fiesta
En fredag som bjöd på sämre väder. Dvs 15 % moln och 85 % sol. Åskan skulle härja på kvällen. Men den kom aldrig hit. Hamnade kanske i Frankrike istället. Däremot rensades luften i alla fall och det var en ljuvlig kväll med frisk härlig luft. Särskilt nära havet. Varmt men ändå inte svettigt. Helt underbart. Prognosen talar nu om helt molnfritt närmaste veckan. Det är skönt med semester.
Med väderprognosen i bakfickan (som utlovade betydligt sämre än vad det blev) bestämdes att dagen var perfekt för inomhusaktiviteter. Det populäraste av alla museum i Barcelona. Museu Picasso. Där konstnären själv donerat ett 50-tal originalmålningar. Men dessutom fanns där verk av andra konstnärer. Och fler av Picasso. Det bästa är nog att de är placerade i tidsordning vilket betyder att man på ett väldigt överskådligt sätt kan följa Picassos utveckling genom olika perioder. Helt klart värt ett besök. Lagom stort museum i trevliga lokaler.
I min stadsdel ligger Palau Musica Catalana. Som jag tidigare besökt utvändigt (ingick också i rundvandringen La Ribera/El Born). Tillhör världsarvet. Firar 100 (1908-2008). En oerhört vacker konsertlokal, både ut- och invändigt. Tyvärr var det inte tillåtet att fotografera invändigt (vilket det förresten inte var i Museu Picasso heller). Här skylldes på att huset var privatägt. Helt enkelt måste det upplevas. Stämningen i den fantastiska konsertlokalen. Där flertalet storstjärnor, främst inkom klassisk musik och opera, uppträtt och fortfarande uppträder. Bl.a. Montserrat Caballé. Under den guidade turen i lokalerna fick vi på andra våningen, med en fantastisk vy över lokalen, lyssna till den självspelande orgeln. Magi. Nästan en tår i ögat. Vackert. Palau Musica Catalana byggdes under åren 1905-1908 och arkitekten var den modernistiske Lluis Domenech (Montaner). En skapelse med detaljer som alla fyller en funktion för akustiken. Med ett ljus som är underbart behagligt. Med solen i glas i mitten av lokalen. Konserterna börjar igen i september. Men det var ändå en upplevelse att vara här. Ett måste i Barcelona.
Varför chansa? Till lunch blev det några pintxos och txakoli på Euskal Etxea samt några tapas och ett glas cava på El Xampanyet. Nära Museu Picasso. Vilket också gjorde det hela praktiskt. Lämpligt. Gott.
Kvällen inleddes strax efter nio med kompis (ursprungligen baskisk, från tjurrusningens Pamplona) i favoriten Born. Drink på trendigt inredda Kama. Öl i vacker och annorlunda flaska. Ville äta baskiskt men var nog för sent ute. Svårt att få plats. Blev istället, men nu för sista gången, Xampanyet. När vi ändå var i området. Och inför restaurangens semester nästan skänkte de bort mat och dryck. Ost, korv, bröd, oliver, skinka, tomater med fetaost, läckert fylld potatis, mini-bläckfisk, cava. En höjdare.
Vidare mot Moll d'Espanya. Bredvid havet. I väntan på klockan 24 blev det en öl på mysig uteservering. Den gamla klockan i hamnen visade nu 00:30. In på Mondo och tack vare gästlistan gratis cava till klockan 01. Denna gång sangriavarianten. Alltså den "gula sangrian" vilken är oerhört fruktig och perfekt en varm sommardag. Tanken var att gå vidare mot klubbarna som ligger vägg i vägg vid stranden, längs med Passeig Maritim de la Barceloneta. Men musiken på Mondo var bra. Och från klockan 02 var det full fart på dansgolvet. Framåt 04 var det tack och godnatt. Taxin nådde Carrer del Portal Nou strax innan 04:30. Den absolut roligaste kvällen hittills var över.
Med väderprognosen i bakfickan (som utlovade betydligt sämre än vad det blev) bestämdes att dagen var perfekt för inomhusaktiviteter. Det populäraste av alla museum i Barcelona. Museu Picasso. Där konstnären själv donerat ett 50-tal originalmålningar. Men dessutom fanns där verk av andra konstnärer. Och fler av Picasso. Det bästa är nog att de är placerade i tidsordning vilket betyder att man på ett väldigt överskådligt sätt kan följa Picassos utveckling genom olika perioder. Helt klart värt ett besök. Lagom stort museum i trevliga lokaler.
I min stadsdel ligger Palau Musica Catalana. Som jag tidigare besökt utvändigt (ingick också i rundvandringen La Ribera/El Born). Tillhör världsarvet. Firar 100 (1908-2008). En oerhört vacker konsertlokal, både ut- och invändigt. Tyvärr var det inte tillåtet att fotografera invändigt (vilket det förresten inte var i Museu Picasso heller). Här skylldes på att huset var privatägt. Helt enkelt måste det upplevas. Stämningen i den fantastiska konsertlokalen. Där flertalet storstjärnor, främst inkom klassisk musik och opera, uppträtt och fortfarande uppträder. Bl.a. Montserrat Caballé. Under den guidade turen i lokalerna fick vi på andra våningen, med en fantastisk vy över lokalen, lyssna till den självspelande orgeln. Magi. Nästan en tår i ögat. Vackert. Palau Musica Catalana byggdes under åren 1905-1908 och arkitekten var den modernistiske Lluis Domenech (Montaner). En skapelse med detaljer som alla fyller en funktion för akustiken. Med ett ljus som är underbart behagligt. Med solen i glas i mitten av lokalen. Konserterna börjar igen i september. Men det var ändå en upplevelse att vara här. Ett måste i Barcelona.
Varför chansa? Till lunch blev det några pintxos och txakoli på Euskal Etxea samt några tapas och ett glas cava på El Xampanyet. Nära Museu Picasso. Vilket också gjorde det hela praktiskt. Lämpligt. Gott.
Kvällen inleddes strax efter nio med kompis (ursprungligen baskisk, från tjurrusningens Pamplona) i favoriten Born. Drink på trendigt inredda Kama. Öl i vacker och annorlunda flaska. Ville äta baskiskt men var nog för sent ute. Svårt att få plats. Blev istället, men nu för sista gången, Xampanyet. När vi ändå var i området. Och inför restaurangens semester nästan skänkte de bort mat och dryck. Ost, korv, bröd, oliver, skinka, tomater med fetaost, läckert fylld potatis, mini-bläckfisk, cava. En höjdare.
Vidare mot Moll d'Espanya. Bredvid havet. I väntan på klockan 24 blev det en öl på mysig uteservering. Den gamla klockan i hamnen visade nu 00:30. In på Mondo och tack vare gästlistan gratis cava till klockan 01. Denna gång sangriavarianten. Alltså den "gula sangrian" vilken är oerhört fruktig och perfekt en varm sommardag. Tanken var att gå vidare mot klubbarna som ligger vägg i vägg vid stranden, längs med Passeig Maritim de la Barceloneta. Men musiken på Mondo var bra. Och från klockan 02 var det full fart på dansgolvet. Framåt 04 var det tack och godnatt. Taxin nådde Carrer del Portal Nou strax innan 04:30. Den absolut roligaste kvällen hittills var över.
Kommentarer
Trackback